Är Hörendesjön en vattenreservoar? Hur effektivt fungerar nuvarande reglering ur ett vattenuppehållande perspektiv? Finns det andra bättre och kompletterande åtgärder som skulle göra nytta?
Det vatten som rinner genom Hörendesjön utgör bara knappt 20% av det vatten som rinner ut i Mälaren vid Västerås. Att denna volym på ett avgörande sätt ändrar situationen för Västerås säger sig ju självt. De skyfall som drabbade trakten hösten 2023 kunde därför inte stoppas av Hörendesjön utan denna kunde bara marginellt hjälpa till med att bromsa vattnet som sedan passerade genom Västerås. På samma sätt kan inte Hörendesjön kompensera under torra somrar som inträffade 2024 och nu senast 2026. Låga vattenflöden och lite regn skapade problem åt andra hållet.
Många tycks tro att Hörendesjön är en väldigt stor sjö med en outsinlig volym. Den är förvisso djup men endast den översta metern av volymen kan regleras. Denna volym gör inte särskilt stor skillnad åt något håll. Redan i slutet av 1800-talet konstaterade brukspatron P A Cassel vid Svanå bruk ”att vattenbristen vid Svanå var ett ständigt bekymmer och årligen måste av denna anledning smidet ligga nere längre och kortare tider, vilket orsakade att leveranstider ej kunde hållas och missnöje bland brukets smeder. Det hände ibland under torrår, att driften vid bruket fick ligga nere närmare ett
halvår.” Han konstaterar vidare ”Det visade sej ”att varken, upprensningarna eller uppdämningen av Hörendesjön, hade åsyftad verkan, genom de långa sträckor efter sankmarker, som vattnet hade att rinna fram blev förlusterna avsevärda.”
Betraktar vi rådande fakta så utgör slättlandet som vi fortsatt kallar Färnebo/Fläcksjö-slätten eller kort och gott slätten en ca 2000 ha stort svämplan med en fallhöjd på endast ca 1 meter mellan dess början nedanför Fors till dess slut vid Hällsjöns utlopp. Ett utlopp som utgörs av en bergtröskel i en smal bergomsluten passage där slättens vattenavtappning effektivt hålls emot. Vid höga flöden stiger slätten och svämmar dess svämplan till förtret för kringboende medan det vid låga flöden effektivt stoppas upp. När nivån på sommaren sjunker under denna tröskel slutar det helt att rinna nedåt. Det vatten som då tillförs uppfrån leder bara till att slätten fylls på utan att det nämvärt rinner något vidare. Beakta att avdunstning i mellansverige under varma sommardagar beräknas vara mellan 2 och 3 mm per dygn av vattnets yta.
Slutsatsen blir att Hörendesjöns del är liten i sammanhanget. En bråkdel av det flöde som sedan landar i Västerås kommer genom detta biflöde. Länk. Det räcker inte att stirra på denna sjö och tro att den ska lösa allt. Dessutom ideelt. Andra och fler lösningarna behövs.
Stora mängder vatten och höga flöden:
- Genom att identifiera flera vattenbromsande åtgärder på många flera mindre platser fås en mycket större effekt. Det finns utdikade mossar runt vattendrag och i dess källområden som kan återvätas och då fungera som ”svampar” vilket fördröjer vattnet. Men man behöver se över incitamenten för markägare att göra detta. Idag är regelverket inte gynnsamt varför väldigt få sådana projekt genomförs. Detta är en effektiv metod för att både bromsa vatten högt upp i vattenflödena där det får störst effekt och samtidigt minska CO2 utsläpp.
- Att återställa utdikade vattenflöden och återställa meanderslingor i vattendragen liksom att återställa eller etablera våtmarker liksom återställa låglänta och invallade marker skulle också innebära bromsande effekter. Även här behöver incitament ses över för att detta ska fungera.
- Att arbeta med dagvattenplaner för städer och hårdgjorda ytor är mycket prioriterat idag där man konstruerar in vattenbromsande åtgärder i tex dagvattendammar, växtbäddar i gatumiljön samt göra hårdgjorda ytor genomsläppliga.
- Mer tips finner du genom att söka på ”goda dagvattenexempel” liksom ”våtmarksguiden”
Vattenbrist och låga flöden:
- Tyvärr behövs motsvarande åtgärder som ovan fast omvänt. Det behövs en avvägning helt enkelt. Det går inte alltid att både ha kakan och äta den. Så har tex utdikningsföretag som det som skett i Prästhytteån gjort att denna rinner helt torr en tid efter längre torka. Vidare medför vattenbromsande åtgärder man utför med pluggning av diken och mossar att vattnet stannar där och dunstar av efter en tid. Det rinner inte vidare. Exempel på detta är åtgärder gjorda uppströms Gärsjön som gör att Gärsjöbäcken och Gorgen blir torra efter en tid.
- På samma sätt skapar genomförda åtgärder problem åt andra hållet vid låga flöden med det faktum att hålldammen vid Hällsjöns utlopp tvingats öppnas helt sommartid där syftet var att skapa fria vandringsvägar för fisk samt för att använda slätten uppströms som översvämningsskydd för bygden nedströms. Nivån sjunker till bergtröskeln vid Hällsjöns utlopp och torra somrar under denna. Allt tillflöde uppifrån fyller bara då på slätten med dess ca 2000ha stora svämplan. Då detta blivit torrlagt leder det mestadels till att svämplanet blöts upp och blir blötare. Vidare bidrar avdunstningen till att bara lite vatten rinner vidare. En lösning skulle vara att låta hålldammen hålla emot och låta Fläcksjön och Hällsjön stiga sommartid med låt säga 40 cm. Då skulle ett minimiflöde kunna hållas från systemet även mycket torra somrar.